Tyvärr är Internet Explorer en föråldrad webbläsare och vi stöder för närvarande inte den. För att få bästa surfupplevelse, uppgradera till Microsoft Edge, Google Chrome eller Safari.
Stiftelsen ger ekonomiskt stöd till banbrytande aktörer och insatser i civilsamhället. Vi startar och driver också särskilda initiativ för att stärka barns och ungas inflytande och för att skapa bättre förutsättningar för de barn och unga som är allra mest utsatta. Under det senaste decenniet har Stenbecks Stiftelse stöttat flera hundra organisationer och individer i det svenska civilsamhället. Stiftelsen är också medgrundare till Reach for Change som stöttar sociala entreprenörer som gör världen bättre för barn, och grundare till Youth 2030 Movement som stärker ungas delaktighet och inflytande i samhället.
Våra vägar korsades första gången 2009. Vi kom från väldigt olika platser, bildligt och bokstavligt. En av oss uppväxt i Umeå, den andra i New York. Olika social bakgrund, olika livserfarenheter och perspektiv. Men redan första gången vi träffades insåg vi också att vi förenades av något mycket mer grundläggande än var vi kommer ifrån: En frustration och en otålighet över ett samhälle som inte klarar att visa empati med de allra mest utsatta.
Men Stenbecks Stiftelse skulle bli mer anpassad till samtidens utmaningar och möjligheter. Vi skulle hitta nya, smartare, snabbare, mer banbrytande sätt att göra skillnad – i Jan Stenbecks anda. Året därefter började vi sätta den nya strategin i verket. Som ett första steg sjösattes Playing for Change (som sedan blev Reach for Change), Sveriges första storskaliga satsning på att hitta och stödja sociala entreprenörer.
Det är overkligt att tänka att tio år hunnit passera sedan dess men ännu mer overkligt att tänka på hur mycket som hänt. Det är lätt att bli nostalgisk när man blickar tillbaka, och att klä tiden som passerat i ett rosa skimmer. Men faktum är att decenniet som har passerat bokstavligen har pendlat mellan hopp och förtvivlan. Inför genomförandet av Barnrättstoppmötet Child 10 i fjol träffade vi Maria.
Hon berättade för oss om sin förtvivlade kamp för att ta sig till Sverige. Hon berättar om hur hon till slut lyckades mot alla odds, om lyckan och det nyvunna hoppet när hon äntligen fick flytta in hos en fosterfamilj i Malmö. Men hon berättade också om hur hennes tillvaro bara några månader senare slogs i bitar. Hon fick veta av sin handläggare på Migrationsverket att hon måste röntgas, och senare att hon utifrån röntgenbilderna bedömdes vara 18 år vilket innebar att hon inte skulle få bo kvar i sin fosterfamilj.
Deras berättelser påminner oss om vilken skillnad en persons mod och medkänsla kan göra, om hur en enskild röst kan vara den tändande gnistan som startar en rörelse. Under det senaste decenniet har vi haft förmånen att få arbeta med flera hundra av dem. Aktivister, sociala entreprenörer, människorättskämpar, kollegor och samarbetspartners. Medmänniskor.
De som har fått en hjälpande hand av stiftelsen, och de som hjälpt oss, som inspirerat oss, utmanat oss och pushat oss att bli bättre och modigare. I år har vi dessutom haft glädjen att få återknyta kontakten med flera av dem. Den trygghet hon inte längre kunde få hos en fosterfamilj sökte hon istället hos människohandlare.
På nätterna arbetade hon som hotellstäderska för 100 kronor per natt, på dagarna sålde hon sin kropp. Det går inte att undvika att känna förtvivlan när vi tittar in i ögonen på Maria och alla vi har träffat som befinner sig i liknande situationer. De som inte hörs, inte syns, de avvisade, utvisade, bortglömda. De som drabbas när samhället inte klarar att visa medkänsla, när systemen blir viktigare än empatin. För även om vi inte vill tänka på det så finns de där ute, och de är många.
Hoppet, å andra sidan, finns hos de människor och organisationer som kämpar dag och natt för Maria och andra som henne. De som vågar och orkar följa sin moraliska kompass även när kostnaderna är stora, de som hittar nya lösningar när samhällets lösningar inte räcker till, de som förändrar systemen istället för att gömma sig bakom dem.
För de finns också därute, och även de är många.
De påminner oss om att det behövs ekonomiskt stöd, det behövs uthållighet och samarbetspartners som vågar tänka långsiktigt i en allt mer snabbrörlig omvärld, det behövs tillit för att kunna ta risker och våga misslyckas. De påminner oss om att behovet av modiga investeringar i samhällsförändring är väl så stort idag som den där första gången vi träffades för drygt tio år sedan.
Vi lever i en tid av ökande polarisering då utanförskap och ökande klyftor utmanar oss alla att ta ställning och våga stå upp för medmänsklighet. Några av personerna som du möter i det här magasinet är levande bevis på att det är möjligt.
Så låt oss lyssna på dem, och anta deras utmaning att ta ansvar för den makt vi har och den förändring vi vill se i världen – och att backa och stötta de människor omkring oss som tar fajten när vi själva inte klarar det.
Sara är en av Sveriges mest framstående sociala entreprenörer. 1997 grundade hon Friends, som idag
Sara är en av Sveriges mest framstående sociala entreprenörer. 1997 grundade hon Friends, som idag är den största organisationen i Skandinavien som arbetar mot mobbning.
Tillsammans med Kinnevikgruppen har Sara också grundat Reach for Change, en
organisation som stöttar sociala entreprenörer som gör världen bättre för barn. Sara har även omfattande erfarenhet av att leda förändringsarbete inom offentlig sektor på nationell och lokal nivå, senast i rollen som skolchef i Båstad kommun.
Utöver sin roll som verksamhetschef på Stenbecks Stiftelse är Sara styrelseordförande för Friends och styrelseledamot för 29K och ChildX. Under hösten 2021 släppte hon sin debutbok "En handelsresande i godhet".
Johanna har jobbat med pr och kommunikation inom olika områden i drygt femton år. Hon har tidigare
Johanna har jobbat med pr och kommunikation inom olika områden i drygt femton år. Hon har tidigare arbetat som pr-konsult på Westander med inriktning på samhällsdebatt och opinionsbildning. Johanna har också en bakgrund som kommunikationschef på Stiftelsen Friends och pr-ansvarig på Blocket.
Philippa har tidigare arbetserfarenhet från bland annat Kompis Sverige, Amnesty International och
Philippa har tidigare arbetserfarenhet från bland annat Kompis Sverige, Amnesty International och Crossroads Stockholms Stadsmission. Hon har nyligen avslutat sina studier inom sociologi och migration. Under sin studietid var hon engagerad som sekreterare för University of Bath Amnesty Society och kommunikationsansvarig vid Oxford Migration Studies Society.
Sophie är en aktiv investerare och passionerad filantrop. Hon har grundat SEA-fonden, som gör
Sophie är en aktiv investerare och passionerad filantrop. Hon har grundat SEA-fonden, som gör tidiga investeringar inom hälso-, miljö- och utbildningsföretag, och är medgrundare till Imperative, som verkar för ett mer meningsfullt och mänskligt arbetsliv.
Genom sin stiftelse Sophie Stenbeck Family Foundation stöttar Sophie initiativ som förebygger människohandel och verkar för att stärka barns rättigheter. Hon är också medgrundare till Child 10 och medgrundande styrelseledamot i Svenska drottningens World Childhood Foundation.
Utöver sin roll som styrelseordförande på Stenbecks Stiftelse är Sophie bland annat verksam som styrelseledamot i investeringsfonden Max Ventures och i mediebolaget Penske Media Corporation.
Johan har arbetat inom Stenbeckssfären i drygt 50 år, och har en gedigen bakgrund inom ekonomiarbete
Johan har arbetat inom Stenbeckssfären i drygt 50 år, och har en gedigen bakgrund inom ekonomiarbete från ett stort antal bolag. Johan brinner för att med entreprenörskap som metod utmana rådande strukturer och motverka utsatthet och utanförskap. Som styrelseledamot ansvarar Johan även för stiftelsens administration.
Hugo har ett livslångt engagemang för ishockey, och han har investerat i flera svenska idrotts
Hugo har ett livslångt engagemang för ishockey, och han har investerat i flera svenska idrottsklubbar under åren, däribland Malmö Redhawks och IK Pantern. Inom ramen för sitt idrottsengagemang har Hugo även initierat och drivit filantropiska satsningar med syfte att skapa bättre förutsättningar för ungdomar i södra Sverige. Hugo är styrelseledamot i Stenbecks Stiftelse sedan 2018.
Eric är en entreprenör med mångårig erfarenhet från mediebranschen och en passion för att skapa
Eric är en entreprenör med mångårig erfarenhet från mediebranschen och en passion för att skapa engagerande berättelser och användarupplevelser. Idag är Eric global kommunikations- och marknadschef vid Norrsken Foundation. Tidigare har han bland annat verkat som chefredaktör och vice vd på tidningarna Metro och Shortcut och som chef för DN Stockholm. Eric är även styrelseledamot och tidigare ordförande i Sveriges största idrottsklubb - AlK Fotboll. I Stenbecks Stiftelse har Eric varit styrelseledamot sedan 2018.
Expertrådet består av sex utvalda personer med kompletterande expertiser och bakgrund. Tillsammans med kansliet bedömer expertrådet nya projektansökningar liksom bistår Stenbecks Stiftelse i att stärka upp befintliga samarbeten.
Vad tror du är vår tids största utmaning för att skapa bättre förutsättningar för de allra mest utsatta barnen i Sverige?
Det är min starka övertygelse att vi som samhälle måste bli bättre på att sätta barnens behov över allt och alla andras.
Vad tror du är vår tids största utmaning för att skapa bättre förutsättningar för de allra mest utsatta barnen i Sverige?
Det är min starka övertygelse att vi som samhälle måste bli bättre på att sätta barnens behov över allt och alla andras. Barnen är vår framtid och det som händer dem i deras barndom kommer påverka dem för resten av livet. Barnens rätt till trygghet och säkerhet måste sättas över föräldrars rätt till sina barn. Samhällets vård av utsatta barn och unga får inte ske i i undermåliga institutioner, där kränkningar och trakasserier är vanligare är viktig vård och utbildning. Barn som håller på att falla ur skolan måste plockas upp omedelbart, inte sättas i evighetslånga köer för att först få en diagnos hos BUP. Vi kan inte acceptera att tusentals barnfamiljer lever i strukturell hemlöshet, bara för att vi vägrar se sanningen i vitögat att vissa grupper aldrig kommer kunna efterfråga en bostad på marknadsmässiga villkor.
Det verkar som om vår största utmaning - trots att vi i Sverige brukat vara bäst i världen på detta - är att sätta barnrättsperspektivet först. Det tror jag är vår allra största utmaning just nu.
Hur kan vi på bästa sätt se till att unga inkluderas och är mer delaktiga i vår demokrati?
Först och främst menar jag att våra demokratiska institutioner måste möta unga där unga är, på ungas sätt. Information om demokratiska processer måste delas på de plattformar där unga befinner sig, på ett sätt som är anpassat till ungas sätt att ta in och ta till sig information. Vi behöver arbeta bättre med ambassadörer för unga, människor som unga i olika grupper i samhället ser upp till och som kan inspirera andra unga till engagemang. Avslutningsvis måste vi få unga att känna att det lönar sig att engagera sig. Att ta in förslag från medborgare som man sedan publicerar om när de antagits och genomförs, kan kanske bidra till att demokratiskt engagemang känns meningsfullt.
Vad är din främsta vision för samhällsutvecklingen de närmaste tio åren?
Jag drömmer om att leva i ett samhälle där staten inte drivs som ett företag, med kortsiktig ekonomisk effektivitet som huvudsaklig målsättning. Jag drömmer om ett samhälle där man i stället fokuserar på huruvida vi lägger pengar på rätt saker, på saker som ger väsentligt positiva effekter för människa och miljö. Ett samhälle där det anses lönsamt att lägga pengar på att hindra någon från att hamna snett, i stället för att till lägsta möjliga kostnad försöka göra något åt saken när problemet blivit ett faktum.
Vad tror du är vår tids största utmaning för att skapa bättre förutsättningar för de allra mest utsatta barnen i Sverige?
Utmaningarna är tyvärr många. En av dessa handlar om att de utsatta barnens egna röster och perspektiv inte prioriteras ...
Vad tror du är vår tids största utmaning för att skapa bättre förutsättningar för de allra mest utsatta barnen i Sverige?
Utmaningarna är tyvärr många. En av dessa handlar om att de utsatta barnens egna röster och perspektiv inte prioriteras och lyfts i tillräcklig stor utsträckning. För att skapa bättre förutsättningar för de utsatta barnen räcker det således inte enbart med att utgå från ett barnperspektiv utan vi behöver också beakta ett barns perspektiv på sin omvärld. Vi behöver således ta tillvara och synliggöra barnens egna behov, intressen, tankar, uppfattningar och erfarenheter.
Hur kan vi på bästa sätt se till att unga inkluderas och är mer delaktiga i vår demokrati?
Ett första steg i varje satsning syftande till att ge unga reellt inflytande och en ökad delaktighet i demokratin bör inbegripa en ändrad syn på unga som politisk passiva, desillusionerade och ointresserade. Dagens unga har funnit nya, innovativa sätt att uttrycka sina politiska åsikter och engagera sig politiskt, vilka sträcker sig långt bortom de traditionella kanalerna för engagemang. Vi behöver därför omformulera vår uppfattning om unga och hitta nya kanaler för att integrera den yngre generationen i demokratin.
Vad är din främsta vision för samhällsutvecklingen de närmste tio åren?
Min vision är ett mer jämlikt, tolerant och inkluderande samhälle där alla har möjligheter att vara med och påverka både samhällsutvecklingen i stort och sina egna liv. I min vision ingår också ett hållbart samhälle där vi skapar goda förutsättningar för kommande generationer att leva i symbios med varandra och naturen.
Vad tror du är vår tids största utmaning för att skapa bättre förutsättningar för de allra mest utsatta barnen i Sverige?
Ur ett effektperspektiv anser jag att en utmaning är att det finns ett “accountability gap” mellan de som utför sociala insatser för barn ...
Vad tror du är vår tids största utmaning för att skapa bättre förutsättningar för de allra mest utsatta barnen i Sverige?
Ur ett effektperspektiv anser jag att en utmaning är att det finns ett “accountability gap” mellan de som utför sociala insatser för barn, och barnen själva. Det vill säga det finns begränsade möjligheter för barnen (och andra intressenter) att hålla utförarorganisationerna ansvariga för i vilken grad den tänkta positiva effekten faktiskt uppnås.
Hur kan vi på bästa sätt se till att unga inkluderas och är mer delaktiga i vår demokrati?
Ett sätt att minska “accountability gap” (se föregående fråga) är extern effektrevision utförd av tredje part.
Vad är din främsta vision för samhällsutvecklingen de närmaste tio åren?
Att insatser för människor och miljö uppnår avsedd nytta - särskilt när insatserna riktar sig till de allra mest utsatta.
Vad tror du är vår tids största utmaning för att skapa bättre förutsättningar för de allra mest utsatta barnen i Sverige?
Jag anser att vi i Sverige (och alla länder) behöver arbeta på två fronter parallellt, samhällsnivå och individnivå. På samhällsnivå ...
Vad tror du är vår tids största utmaning för att skapa bättre förutsättningar för de allra mest utsatta barnen i Sverige?
Jag anser att vi i Sverige (och alla länder) behöver arbeta på två fronter parallellt, samhällsnivå och individnivå. På samhällsnivå behöver vi bygga trygga, kärleksfulla miljöer och genom handling skapa hopp och tilltro om möjligheten till en ljus framtid för alla. För de allra mest utsatta vet från forskningen oftast vad som hjälper bäst, men här behöver vi bli bättre på att nå ut i stor skala med effektiva, konkreta lösningar skräddarsydda för de barn och unga som behöver dem.
Hur kan vi på bästa sätt se till att unga inkluderas och är mer delaktiga i vår demokrati?
Vi vuxna behöver bli bättre på att lyssna till unga, sätta oss in i deras perspektiv och på riktigt förstå att de ska leva med den värld vi skapar nu. Jag vill vara delaktig i att skapa ytor för unga att mötas på riktigt, dela perspektiv för att tillsammans göra sina röster starkare.
Vad är din främsta vision för samhällsutvecklingen de närmaste tio åren?
Min vision är att vi går mot en hoppfull framtid. Jag anar ett slags uppvaknande på många plan där vi inser och förstår att förändringar i hur vi lever och prioriterar behöver göras. Förändring kommer att ske på många plan. Pusselbiten jag fokuserar mest på är den stora potentialen att gifta ihop psykologi med teknik för att skapa skalbara, effektiva lösningar direkt för barn, unga, vuxna och behandlare.
Vad tror du är vår tids största utmaning för att skapa bättre förutsättningar för de allra mest utsatta barnen i Sverige?
Det enkla svaret är barns delaktighet och samhällets flexibilitet. De mest marginaliserade barnen måste få plats och utrymme ...
Vad tror du är vår tids största utmaning för att skapa bättre förutsättningar för de allra mest utsatta barnen i Sverige?
Det enkla svaret är barns delaktighet och samhällets flexibilitet. De mest marginaliserade barnen måste få plats och utrymme i varje möte med välfärdssamhället att vara med och påverka lösningar för att förbättra för dem.
Hur kan vi på bästa sätt se till att unga inkluderas och är mer delaktiga i vår demokrati?
Jag tror det i grunden handlar om Barnsyn, att låta barn och unga på riktigt vara med och påverka. Kan låta klyschigt men i grunden handlar det om att ha samhällstyrningsmodeller, värderingar och metoder som har beredskap att möta enskilda barn på deras villkor.
Vad är din främsta vision för samhällsutvecklingen de närmste tio åren?
Att barnkonventionens idé om att säkerställa individuella rättigheter för varje barn innebär att vi skapar ett samhälle där alla sektorer gemensamt ser sina olika roller och tar ansvar tillsammans. Jag tror också att digitaliseringen av samhället har en enorm potential att hjälpa oss att fatta bättre beslut och designa individuella och generell lösningar. Jag har en mycket stor tilltro till att vi står i dörröppningen till en gyllene framtid.
Vad tror du är vår tids största utmaning för att skapa bättre förutsättningar för de allra mest utsatta barnen i Sverige?
Jag tror att vi i större utsträckning behöver, ur barnens perspektiv, se hela den omvärld som barnen möter. Vilka miljöer, organisationer ...
Vad tror du är vår tids största utmaning för att skapa bättre förutsättningar för de allra mest utsatta barnen i Sverige?
Jag tror att vi i större utsträckning behöver, ur barnens perspektiv, se hela den omvärld som barnen möter. Vilka miljöer, organisationer, vuxna rör sig barnen i, och hur påverkar de deras livssituation? Utmaningarna består i att skapa förändring i alla dessa delar som ger barn bättre förutsättningar.
Vad är din främsta vision för samhällsutvecklingen de närmaste tio åren?
Att vi tar till vara på hela den förändringskraft som finns. Att viljan att utvecklas och förbättras får verkliga och positiva effekter som genomsyrar hela samhället.