Vad tror du är vår tids största utmaning för att skapa bättre förutsättningar för de allra mest utsatta barnen i Sverige?

Det är min starka övertygelse att vi som samhälle måste bli bättre på att sätta barnens behov över allt och alla andras. Barnen är vår framtid och det som händer dem i deras barndom kommer påverka dem för resten av livet. Barnens rätt till trygghet och säkerhet måste sättas över föräldrars rätt till sina barn. Samhällets vård av utsatta barn och unga får inte ske i i undermåliga institutioner, där kränkningar och trakasserier är vanligare är viktig vård och utbildning. Barn som håller på att falla ur skolan måste plockas upp omedelbart, inte sättas i evighetslånga köer för att först få en diagnos hos BUP. Vi kan inte acceptera att tusentals barnfamiljer lever i strukturell hemlöshet, bara för att vi vägrar se sanningen i vitögat att vissa grupper aldrig kommer kunna efterfråga en bostad på marknadsmässiga villkor.

Det verkar som om vår största utmaning - trots att vi i Sverige brukat vara bäst i världen på detta - är att sätta barnrättsperspektivet först. Det tror jag är vår allra största utmaning just nu.

Hur kan vi på bästa sätt se till att unga inkluderas och är mer delaktiga i vår demokrati?

Först och främst menar jag att våra demokratiska institutioner måste möta unga där unga är, på ungas sätt. Information om demokratiska processer måste delas på de plattformar där unga befinner sig, på ett sätt som är anpassat till ungas sätt att ta in och ta till sig information. Vi behöver arbeta bättre med ambassadörer för unga, människor som unga i olika grupper i samhället ser upp till och som kan inspirera andra unga till engagemang. Avslutningsvis måste vi få unga att känna att det lönar sig att engagera sig. Att ta in förslag från medborgare som man sedan publicerar om när de antagits och genomförs, kan kanske bidra till att demokratiskt engagemang känns meningsfullt.  

Vad är din främsta vision för samhällsutvecklingen de närmaste tio åren?

Jag drömmer om att leva i ett samhälle där staten inte drivs som ett företag, med kortsiktig ekonomisk effektivitet som huvudsaklig målsättning. Jag drömmer om ett samhälle där man i stället fokuserar på huruvida vi lägger pengar på rätt saker, på saker som ger väsentligt positiva effekter för människa och miljö. Ett samhälle där det anses lönsamt att lägga pengar på att hindra någon från att hamna snett, i stället för att till lägsta möjliga kostnad försöka göra något åt saken när problemet blivit ett faktum.

Vad tror du är vår tids största utmaning för att skapa bättre förutsättningar för de allra mest utsatta barnen i Sverige?

Utmaningarna är tyvärr många. En av dessa handlar om att de utsatta barnens egna röster och perspektiv inte prioriteras och lyfts i tillräcklig stor utsträckning. För att skapa bättre förutsättningar för de utsatta barnen räcker det således inte enbart med att utgå från ett barnperspektiv utan vi behöver också beakta ett barns perspektiv på sin omvärld. Vi behöver således ta tillvara och synliggöra barnens egna behov, intressen, tankar, uppfattningar och erfarenheter.

Hur kan vi på bästa sätt se till att unga inkluderas och är mer delaktiga i vår demokrati?

Ett första steg i varje satsning syftande till att ge unga reellt inflytande och en ökad delaktighet i demokratin bör inbegripa en ändrad syn på unga som politisk passiva, desillusionerade och ointresserade. Dagens unga har funnit nya, innovativa sätt att uttrycka sina politiska åsikter och engagera sig politiskt, vilka sträcker sig långt bortom de traditionella kanalerna för engagemang. Vi behöver därför omformulera vår uppfattning om unga och hitta nya kanaler för att integrera den yngre generationen i demokratin.

Vad är din främsta vision för samhällsutvecklingen de närmste tio åren?

Min vision är ett mer jämlikt, tolerant och inkluderande samhälle där alla har möjligheter att vara med och påverka både samhällsutvecklingen i stort och sina egna liv. I min vision ingår också ett hållbart samhälle där vi skapar goda förutsättningar för kommande generationer att leva i symbios med varandra och naturen.

Vad tror du är vår tids största utmaning för att skapa bättre förutsättningar för de allra mest utsatta barnen i Sverige?

Ur ett effektperspektiv anser jag att en utmaning är att det finns ett “accountability gap” mellan de som utför sociala insatser för barn, och barnen själva. Det vill säga det finns begränsade möjligheter för barnen (och andra intressenter) att hålla utförarorganisationerna ansvariga för i vilken grad den tänkta positiva effekten faktiskt uppnås.

Hur kan vi på bästa sätt se till att unga inkluderas och är mer delaktiga i vår demokrati?

Ett sätt att minska “accountability gap” (se föregående fråga) är extern effektrevision utförd av tredje part.

Vad är din främsta vision för samhällsutvecklingen de närmaste tio åren?

Att insatser för människor och miljö uppnår avsedd nytta - särskilt när insatserna riktar sig till de allra mest utsatta.

Vad tror du är vår tids största utmaning för att skapa bättre förutsättningar för de allra mest utsatta barnen i Sverige?

Jag anser att vi i Sverige (och alla länder) behöver arbeta på två fronter parallellt, samhällsnivå och individnivå. På samhällsnivå behöver vi bygga trygga, kärleksfulla miljöer och genom handling skapa hopp och tilltro om möjligheten till en ljus framtid för alla. För de allra mest utsatta vet från forskningen oftast vad som hjälper bäst, men här behöver vi bli bättre på att nå ut i stor skala med effektiva, konkreta lösningar skräddarsydda för de barn och unga som behöver dem.

Hur kan vi på bästa sätt se till att unga inkluderas och är mer delaktiga i vår demokrati?

Vi vuxna behöver bli bättre på att lyssna till unga, sätta oss in i deras perspektiv och på riktigt förstå att de ska leva med den värld vi skapar nu. Jag vill vara delaktig i att skapa ytor för unga att mötas på riktigt, dela perspektiv för att tillsammans göra sina röster starkare.

Vad är din främsta vision för samhällsutvecklingen de närmaste tio åren?

Min vision är att vi går mot en hoppfull framtid. Jag anar ett slags uppvaknande på många plan där vi inser och förstår att förändringar i hur vi lever och prioriterar behöver göras. Förändring kommer att ske på många plan. Pusselbiten jag fokuserar mest på är den stora potentialen att gifta ihop psykologi med teknik för att skapa skalbara, effektiva lösningar direkt för barn, unga, vuxna och behandlare.

Vad tror du är vår tids största utmaning för att skapa bättre förutsättningar för de allra mest utsatta barnen i Sverige?

Det enkla svaret är barns delaktighet och samhällets flexibilitet. De mest marginaliserade barnen måste få plats och utrymme i varje möte med välfärdssamhället att vara med och påverka lösningar för att förbättra för dem.

Hur kan vi på bästa sätt se till att unga inkluderas och är mer delaktiga i vår demokrati?

Jag tror det i grunden handlar om Barnsyn, att låta barn och unga på riktigt vara med och påverka. Kan låta klyschigt men i grunden handlar det om att ha samhällstyrningsmodeller, värderingar och metoder som har beredskap att möta enskilda barn på deras villkor.

Vad är din främsta vision för samhällsutvecklingen de närmste tio åren?

Att barnkonventionens idé om att säkerställa individuella rättigheter för varje barn innebär att vi skapar ett samhälle där alla sektorer gemensamt ser sina olika roller och tar ansvar tillsammans. Jag tror också att digitaliseringen av samhället har en enorm potential att hjälpa oss att fatta bättre beslut och designa individuella och generell lösningar. Jag har en mycket stor tilltro till att vi står i dörröppningen till en gyllene framtid.

Vad tror du är vår tids största utmaning för att skapa bättre förutsättningar för de allra mest utsatta barnen i Sverige?

Jag tror att vi i större utsträckning behöver, ur barnens perspektiv, se hela den omvärld som barnen möter. Vilka miljöer, organisationer, vuxna rör sig barnen i, och hur påverkar de deras livssituation? Utmaningarna består i att skapa förändring i alla dessa delar som ger barn bättre förutsättningar.

Vad är din främsta vision för samhällsutvecklingen de närmaste tio åren?

Att vi tar till vara på hela den förändringskraft som finns. Att viljan att utvecklas och förbättras får verkliga och positiva effekter som genomsyrar hela samhället.