SV
Tyvärr är Internet Explorer en föråldrad webbläsare och vi stöder för närvarande inte den. För att få bästa surfupplevelse, uppgradera till Microsoft Edge, Google Chrome eller Safari.
Youth 2030 Movement har tagit fasta på att barn och unga är prioriterade aktörer i att formulera och leda världen in i en hållbar framtid. Med innovativa metoder och med stöd av den numera lagstadgade Barnkonventionen skapar organisationen möjligheter för unga att delta i den demokratiska utvecklingen.
Den 1 januari 2020 blev Barnkonventionen lag, vilket innebär en stor anpassning av politik och samhälle i Sverige. Lagen säkerställer att barnets rättigheter stärks genom fyra principer; alla barn har samma rättigheter och samma värde, barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn, alla barn har rätt till liv och utveckling och alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Barnkonventionen kräver alltså barnens plats i demokratin. Men i Sverige känner sig varannan ung inte delaktig i samhället. Färre än tre av tio unga, uppger att unga har ganska eller mycket stora möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Unga är inte likvärdigt representerade i beslutande organ, och det är allt svårare att rekrytera och organisera unga i Sverige. Samtidigt gör ett bristande barnrätts- och ungdomsperspektiv hos många beslutsfattare att barnens perspektiv inte tas in i beräkningen när beslut ska tas.
Youth 2030 Movement har tagit fasta på att barn och unga är prioriterade aktörer i att formulera och leda världen in i en hållbar framtid. Med innovativa metoder och med stöd av den numera lagstadgade Barnkonventionen skapar organisationen möjligheter för unga att delta i den demokratiska utvecklingen.
Youth 2030 Movement är en rörelse av unga ledare, barnrättskämpar och demokratiaktivister som arbetar för att stärka ungas plats i demokratin. Rörelsens mål är att demokratin ska bli bättre på att ta vara på ungas engagemang, att unga själva ska känna att deras åsikt spelar roll, och att alla unga ska ha samma möjlighet till inflytande, oavsett var de kommer ifrån eller vilken grupp i samhället de tillhör.
Den 1 januari 2020 blev Barnkonventionen lag, vilket innebär en stor anpassning av politik och samhälle i Sverige. Lagen säkerställer att barnets rättigheter stärks genom fyra principer; alla barn har samma rättigheter och samma värde, barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn, alla barn har rätt till liv och utveckling och alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Barnkonventionen kräver alltså barnens plats i demokratin. Men i Sverige känner sig varannan ung inte delaktig i samhället. Färre än tre av tio unga, uppger att unga har ganska eller mycket stora möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Unga är inte likvärdigt representerade i beslutande organ, och det är allt svårare att rekrytera och organisera unga i Sverige. Samtidigt gör ett bristande barnrätts- och ungdomsperspektiv hos många beslutsfattare att barnens perspektiv inte tas in i beräkningen när beslut ska tas.
– Vuxna som grupp har diskriminerat barn och unga politiskt, ekonomiskt och systematiskt. Detta kallas åldersmaktsordning, och har skapat ett demokratiskt underskott och utanförskap bland unga. Barn och unga är alla egna individer och rättighetsbärare. För att barn och unga ska ha makt över sina liv behöver vuxna lämna ifrån sig makt och arbeta aktivt för att inkludera barn och unga, säger Marlene Claesson, generalsekreterare på Youth 2030 Movement. Youth 2030 Movement är en organisation med barn och ungas röster, perspektiv och ledarskap i fokus. Det betyder bland annat att unga sitter i organisationens styrelse.
– Jag bar på en stor frustration, det berodde mest på att jag hade en massa idéer och tankar om hur saker borde vara men gjorde inget åt saken. Mitt engagemang i föreningslivet har lärt mig att gå från idé till handling, säger Hamza Mostafa, Youth 2030 Movement styrelse.
– För att barn och unga ska kunna göra sina röster hörda på en strukturell nivå stöttar Youth 2030 Movement ungas självständiga organisering, och hjälper vuxna att alliera sig i kampen för barn och ungas rättigheter, säger Marlene.
Youth 2030 Movement har tagit fasta på att barn och unga är prioriterade aktörer i att formulera och leda världen in i en hållbar framtid. Med innovativa metoder och med stöd av den numera lagstadgade Barnkonventionen skapar organisationen möjligheter för unga att delta i den demokratiska utvecklingen.
Youth 2030 Movement är en rörelse av unga ledare, barnrättskämpar och demokratiaktivister som arbetar för att stärka ungas plats i demokratin. Rörelsens mål är att demokratin ska bli bättre på att ta vara på ungas engagemang, att unga själva ska känna att deras åsikt spelar roll, och att alla unga ska ha samma möjlighet till inflytande, oavsett var de kommer ifrån eller vilken grupp i samhället de tillhör.
Den 1 januari 2020 blev Barnkonventionen lag, vilket innebär en stor anpassning av politik och samhälle i Sverige. Lagen säkerställer att barnets rättigheter stärks genom fyra principer; alla barn har samma rättigheter och samma värde, barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn, alla barn har rätt till liv och utveckling och alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Barnkonventionen kräver alltså barnens plats i demokratin. Men i Sverige känner sig varannan ung inte delaktig i samhället. Färre än tre av tio unga, uppger att unga har ganska eller mycket stora möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Unga är inte likvärdigt representerade i beslutande organ, och det är allt svårare att rekrytera och organisera unga i Sverige. Samtidigt gör ett bristande barnrätts- och ungdomsperspektiv hos många beslutsfattare att barnens perspektiv inte tas in i beräkningen när beslut ska tas.
– Vuxna som grupp har diskriminerat barn och unga politiskt, ekonomiskt och systematiskt. Detta kallas åldersmaktsordning, och har skapat ett demokratiskt underskott och utanförskap bland unga. Barn och unga är alla egna individer och rättighetsbärare. För att barn och unga ska ha makt över sina liv behöver vuxna lämna ifrån sig makt och arbeta aktivt för att inkludera barn och unga, säger Marlene Claesson, generalsekreterare på Youth 2030 Movement. Youth 2030 Movement är en organisation med barn och ungas röster, perspektiv och ledarskap i fokus. Det betyder bland annat att unga sitter i organisationens styrelse.
– Jag bar på en stor frustration, det berodde mest på att jag hade en massa idéer och tankar om hur saker borde vara men gjorde inget åt saken. Mitt engagemang i föreningslivet har lärt mig att gå från idé till handling, säger Hamza Mostafa, Youth 2030 Movement styrelse.
– För att barn och unga ska kunna göra sina röster hörda på en strukturell nivå stöttar Youth 2030 Movement ungas självständiga organisering, och hjälper vuxna att alliera sig i kampen för barn och ungas rättigheter, säger Marlene.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor konstaterar att knappt hälften, 46 procent, av unga i Sverige upplever att de är inkluderade och drygt hälften, 52 procent, känner att de behövs i det svenska samhället. Andelen är lägre bland unga på landsbygden än unga i städer och utsatta områden (MUCF Rapport ”Fokus 18 – Vilka ska med? Ungas sociala inkludering i Sverige”, 2018). Marlene beskriver hur hon ser en enorm potential i organisationens påverkan.
– Vi finns för att nästan hälften av alla unga inte tycker att de är viktiga för samhället, och ännu fler upplever att de inte är inkluderade i samhället. För att demokratin ska fungera behöver vi ta vara på den kraft som finns bland unga, och för fatta hållbara beslut behöver vi ta hänsyn till framtida generationers levnadsvillkor. Youth 2030 Movement är en rörelse som bottnar i övertygelsen att unga människors deltagande och påverkan kan förändra hela vår demokrati.
Organisationen bjuder även in till toppmöten mellan unga och makthavare. På toppmötet är rollerna omvända jämfört med ett traditionellt toppmöte. Mötet leds helt av unga – och makthavarna får för ovanlighetens skull finna sig i att lyssna istället för att prata. – Vi behöver omfördela makt så att unga får större inflytande i frågor där vi utgör målgruppen. Alltför ofta genomförs processer och beslut som handlar om unga utan att en enda ung röst får höras. Det är lätt att känna sig förminskad och tappa tron på att samhället och vuxenvärlden på allvar vill inkludera oss. Toppmötet är både AV, FÖR och MED unga, berättar Kajsa Ahlström som är en av sex unga i Toppmötets ledningsgrupp.
– Vi finns för att nästan hälften av alla unga inte tycker att de är viktiga för samhället, och ännu fler upplever att de inte är inkluderade i samhället. Youth 2030 Movement har tagit fram ett reformförslag för att stärka barn och ungas rättigheter som behandlar barn och ungas rättigheter lokalt, barn och ungas rättigheter nationellt, samt särskilt utsatta barn och unga. På det sättet gör organisationen ett starkt bidrag till att den nya lagen om barnkonventionen efterlevs och kommer att spela en roll i en hållbar utveckling, säger Kajsa.
