Uppgradera din webbläsare.

Tyvärr är Internet Explorer en föråldrad webbläsare och vi stöder för närvarande inte den. För att få bästa surfupplevelse, uppgradera till Microsoft Edge, Google Chrome eller Safari.

Ett decennium av samhällsförändring

Impact

impact

Insikter från tio år av samhällsförändring

Insikterna från de senaste tio åren säger oss mycket om vad vi åstadkommit men här finns också informationen om vart vi är på väg. Vi har analyserat de senaste tio årens arbete med barns rättigheter, utbildning, mental hälsa, social inkludering och entreprenörskap. Vi har tittat på hur de initiativ vi byggt upp har utvecklats, vi har analyserat omvärlden och samtiden och vi har sammanställt vilka faktorer som bidragit till stiftelsens framgångar. Mer om det finns att läsa i vårt magasin. Vi har också sammanfattat lärdomar här. Vi är stolta och tacksamma över att vi har gjort skillnad genom att investera i individer och initiativ som arbetar outtröttligt för att ge människor bättre liv. Från dem har vi lärt oss oerhört mycket.

En samlande kraft

Stenbecks Stiftelse har över de senaste tio åren varit en samlande kraft för människor som på olika sätt vill bidra till ett bättre samhälle. Sociala entreprenörer, gräsrotsinitiativ, etablerade ideella organisationer och framstående personer inom näringslivet har slutit upp bakom stiftelsens vision om ett bättre Sverige för alla.

Barnets rättigheter i fokus

Stenbecks Stiftelse har alltid haft ett uppdrag att verka för barnets bästa. När Sara Damber kom in som verksamhetschef tog hon med sig kunskap och engagemang från sitt arbete med barnrättsfrågor i både offentlig och ideell sektor. Hon rekryterade ett team med stor kunskap och stiftelsen prioriterar att adressera de mest angelägna frågorna för barn och unga i Sverige. Det har gjort det möjligt för stiftelsen att bidra till samhällsförändring som gynnar våra yngsta medmänniskor.

Entreprenörskap som verktyg

I Jan Stenbecks anda har stiftelsen firat entreprenörskap. Att använda innovativa metoder för att lösa sociala problem på ett sätt som är ekonomiskt hållbart är nödvändigt för att snabbt få till stånd de förändringar som krävs.

Ladda ned hela magasinet (PDF)

Ett decennium av samhällsförändring

Initiativ i fokus

initiativ I FOKUS

Under det gångna decenniet har Stenbecks Stiftelse  byggt upp fem olika plattformar för storskalig och långsiktig påverkan

För många har stödet från StenbecksStiftelse blivit ett viktigt steg på vägen mot någonting större. Hos mottagarna finns många gånger en önskan att nå fler och växa. Andra är mer fokuserade på att göra stor skillnad för några få. Precis som att organisationerna har olika målsättningar ser också stödet olika ut från fall till fall. Under det gångna decenniet har Stenbecks Stiftelse också varit initiativtagare för storskalig och långsiktig påverkan. Här berättar vi mer om de initiativ som vi varit med och byggt upp från grunden.

Child 10

När C10 Awards gick av stapeln i Malmö i januari 2020, var det sjätte gången som tio modiga ledare i Sverige och i världen belönades för sin kamp för  de mest utsatta barnen.

Visa projektet

Youth 2030 Movement

Youth 2030 Movement är en rörelse av unga ledare, barnrättskämpar och demokratiaktivister som kämpar för att stärka ungas plats i demokratin. Målet är att alla unga i Sverige ska ha makt och inflytande över sina liv och den demokratiska samhällsstrukturen.

Visa projektet

Reach for Change

För tio år sedan var socialt entreprenörskap ett okänt begrepp i Sverige. Som en av pionjärerna inom fältet har Reach for Change inte bara banat väg för innovationer som skapat bättre förutsättningar för barn, man har också förändrat bilden av hur samhällsförändring kan gå till. Organisationens vd Sofia Breitholtz ser fram mot nästa etapp på resan.

Visa projektet

Medvind

”Hej politiker och beslutsfattare, vi har en chans att skapa medvind för alla!” Så löd uppropet från de fem organisationerna, som ingår i plattformen Medvind, till de nyvalda politikerna. Det var ett upprop för alla barns och ungas rätt att vara med i samhället, för hemlösas rätt till hälsa och för fattiga människors mänskliga rättigheter.

Visa projektet

Innovation for Integration

När tiotusentals ensamkommande barn och unga kom till Sverige 2015 insåg Stenbecks Stiftelse och Reach for Change att man behövde agera, och att det behövde gå snabbt. Några månader senare drog man igång satsningen Innovation for Integration. Under åren som följt har man tillsammans med sju sociala entreprenörer utvecklat nya lösningar som förbättrat situationen för ensamkommande barn och unga i Sverige.

Visa projektet

Från folkrörelse till godhetsbransch

Förändringsarbete i förändring

Förändringsarbete i förändring

Från välgörenhet och föreningsdemokrati – till socialt entreprenörskap, klicktivism och ­Greta-effekt. Förutsättningarna för att skapa ­samhällsförändring har förändrats dramatiskt under det senaste decenniet.

Stenbecks Stiftelse har under det senaste decenniet direkt och indirekt (genom ­exempelvis plattformar som Reach for Change) stöttat flera hundra organisationer och ­individer i civilsamhället. De har alla gemensamt att de verkar för att skapa bättre ­förutsättningar för särskilt utsatta grupper i samhället. Men de har ­också gemensamt att de verkar i en snabbrörlig värld och utifrån förutsättningar som är i ständig förändring. Gränsupplösning mellan samhällssektorer, accelererande digitalisering och en ­gradvis förskjutning mot mer i­­ndividualistiska värderingar är ­några av de samhälls­trender som har påverkat – och påverkats av – Stenbecks Stiftelse och de initiativ som stiftelsen har stöttat under det senaste decenniet.

Trender

Trend ett: Gränsupplösning och begreppsförvirring

En stark trend är att de roller som olika sektorer och olika branscher har i förhållande till varandra snabbt förändras och byts ut, och traditionella gränser allt mer förskjuts och suddas ut. En sådan förflyttning som under en längre tid diskuterats inom forskningen är civilsamhällets förflyttning ”från röst till service”. I princip handlar det om att idéburna organisationer som historiskt har haft rollen som fri och oberoende utmanare av offentliga system istället allt mer kommit att få rollen som utförare av välfärdstjänster.

En annan gräns som har tänjts ut alltmer det senaste decenniet är mellan näringsliv och idéburen sektor, eller mellan vad som ses som ”kommersiellt” respektive ”ideellt”. Ramverk som Agenda 2030 har haft betydelse inte minst när det gäller att betona vikten av näringslivets roll för att lösa viktiga samhällsutmaningar. Kanske ännu viktigare för näringslivets roll är förväntningar från kunder och medarbetare. Otaliga undersökningar från det senaste decenniet visar att företags samhällsengagemang och samhällspåverkan ären viktig faktor när vi väljer vilka varor vi köper och var vi vill arbeta, vilket innebär att ett synligt samhällsengagemang också blivit en viktig konkurrensfördel och en attraktiv position för kommersiella varumärken.

Trend två: Den kommersiella godheten

Om man kan tala om en syftes- eller hållbarhetsrevolution i näringslivet kan man å andra sidan också tala om en kommersialisering eller en marknadifiering av civilsamhällets aktörer. Inom forskningen talas det om att ideella föreningar successivt överger sitt medlemsfokus till för kund- givar- och volontärrelationer.

Många ideella organisationer blir allt bättre på – och i större utsträckning tvungna att – utveckla nya affärsmodeller, och att kompetens, språkbruk och tankesätt förs över från näringslivet till civilsamhället. Framväxten av socialt entreprenörskap som modell för samhälls förändring är en del av den här utvecklingen. Men det finns flera yttre faktorer som bidrar, såsom att organisationerna möter ökande konkurrens om sina målgruppers tid och pengar och att finansiärer i allt större utsträckning kräver mätbara resultat.

Länkat till marknadiseringen av civilsamhället talas det också om en professionalisering som kännetecknas av att människor i större utsträckning anställs till tjänster i idéburen sektor baserat på professionell kompetens snarare än personligt engagemang. Under det senaste decenniet har också behovet av mätbarhet, både för att motivera finansiering och för att möjliggöra utveckling av mer effektiva metoder, fått allt mer fokus i den idéburna sektorn.

Trend tre: En folkrörelse av individualister

En av de mest genomgripande värderings förskjutningarna som präglat samhället i stort under de senaste decennierna är den från kollektiva till individuella värderingar. På allt fler områden kan vi – och förväntar vi oss att kunna – göra individuella livsval. I globala kartläggningar som World Values Surveysticker Sverige ut också som ett av de samhällen i världen som starkast präglas av individualistiska värderingar.

Att verka för förändringar i samhället handlar ofta om att få människor att agera kollektivt mot ett gemensamt mål, att mobilisera rörelser. Det svenska civilsamhället bygger också historiskt på en starkt kollektivistisk folkrörelsetradition, där enskilda individers engagemang har kanaliserats genom medlemsorganisationer och deras olika processer för förenings-demokrati.

I civilsamhället utgör ”Greta-effekten” och #metoo exempelpå rörelser i närtid som fått sin sprängkraft av styrkan i enskilda individers röster och vittnesmål.

Trend fyra: Engagemanget är stabilt – och föränderligt

Man skulle kunna tänka sig att den ökande individualiseringen i samhället innebär att vi blir mindre engagerade i samhället och mindre benägna att bry oss om andra än oss själva. Men så verkar inte vara fallet.

Flera studier visar tvärtom att unga människor idag är mer politiskt engagerade än tidigare generationer, och om man tittar på omfattningen av det ideella engagemanget är det enligt forskare ”exceptionellt stabilt” över tid. Att det finns ett stort engagemang och att människor är beredda att gå samman och agera när enskilda grupper eller hela samhället utmanas har blivit tydligt ett antal gånger under de senaste åren. #metoo och ”Greta-effekten” har vi nämnt ovan, ansamlingen av frivilliga i samband med flyktingvågen 2015, och #openstockholm som förde samman stockholmare efter terrorattentatet 2017 är andra kraftfulla exempel.

En utmaning i den här utvecklingen kan vara att det blir svårare för civilsamhällets organisationer att tänka långsiktigt.När engagemanget snabbt förändras och när medlems avgifter och andra liknande intäkter som tidigare utgjort en stabil och förutsägbar ekonomisk bas sjunker, kan det bli svårare att få resurser att driva det långsiktiga arbete som krävs för att skapa hållbar samhällsförändring.

Trend fem: Digitalisering och “klicktivism”

Det går knappast att tala om övergripande samhällstrender under 2010-talet utan att nämna digitaliseringen. När det gäller civilsamhället och arbetet med att skapa bättre för-utsättningar för samhällets mest utsatta har den digitala teknikens framväxt haft betydelse på flera olika nivåer.

En sådan nivå är teknik som möjliggörare för innovationer som syftar till att lösa samhällsutmaningar. Många av de sociala entreprenörer som fått stöd genom Reach for Change har exempelvis integrerat någon form av teknisk lösning i sina innovationer. Flera andra initiativ och organisationer har ett ännu tydligare fokus på att utveckla sociala innovationer som bygger på digital teknik.

En annan nivå utgörs av crowdfunding-plattformar och andra typer av digitala verktyg som sänker trösklarna för insamlingsarbete. Den enskilda händelse som tycks ha haft störst betydelse här är att Facebook 2017 införde en donationsknapp. Enligt Givas medlemsstatistik står Facebook för mer än två tredjedelar av de medel som insamlingsorganisationerna får in via digitala plattformar. Totalt är det dock fortfarande en ganska liten del av de totala insamlade medlen.

Trend sex: En ny kollektivism?

Såväl individualiseringen som digitaliseringen och gränsupplösningen har möjliggjort för nya aktörer och nya perspektiv att bidra till att utveckla civilsamhället och att agera snabbt och kraftfullt på nya samhällsutmaningar. Flera av de individer och organisationer som Stenbecks Stiftelse har stöttat under det senaste decenniet har både påverkats av och varit med och påverkat den här utvecklingen.

Med all sannolikhet kommer flera av de här trenderna att fortsätta växa sig starkare och flera nya metoder och organisationsformer för samhällsförändring växa fram under 2020-talet. Det kan också tänkas att befintliga sektorer och organisationer delas upp i nya typer av kluster baserat på vilken roll de har i samhället.

När det gäller övergripande värdeförskjutningar visar Sverigestudien som kartlägger vilka värderingar som kännetecknar det svenska folket, tecken på en återgång till kollektivistiska värderingar och en önskan om fungerande samhällsservice och stöd från det kollektiva till individen. När det gäller specifikt svenskarnas ideella engagemang visar statistik från Volontärbyrån att intresset för att engagera sig digitalt och på distans sjunker. Kanske kan det också tolkas som en återgång till en önskan om mer kollektiva lösningar och organiserat samarbete?

Succékomponenter

succékomponenter

Ett effektivt sätt att utveckla organisationer och verksamheter är att bygga på det som redan är starkt. Vi har intervjuat Stenbecks Stiftelses intressenter för att identifiera framgångsfaktorer att bygga vidare på.

Kulturbygge för storskalig förändring

Vi har stärkt andra för att få större påverkan. Att skapa storskalig förändring med nya innovativa metoder är inte det samma som att den egna organisationen växer. Den påverkan som Stenbecks Stiftelse gjort sker i ett ekosystem av flera olika aktörer. Organisationen Ashoka har tagit fram en modell som beskriver hur en organisations egen påverkan ökar över tid och kallat detta för direkt påverkan. Det som har verkligt stor potential för att skapa förändring är dock den påverkan Stenbecks Stiftelse hjälper andra att skapa. Det är den indirekta påverkan som leder till en ”tipping point” och verklig systemförändring.

Mod och kalkylerad risk

Vi har satsat på människor som varit väl medvetna om risker och tagit sig an utmaningar med stort mod.  På olika sätt har människorna involverade i stiftelsens arbete demonstrerat mod. De har accepterat att det finns risker och jobbat på uthålligt och målmedvetet. Det som gör mod till en framgångsfaktor i stiftelsens arbete är att det funnits en aktiv riskmedvetenhet. Mod är en styrka som är lätt att överanvända och slår då över i dumdristighet. Att kasta sig ut i någonting okänt kan absolut vara det som krävs i vissa situationer men det är inte det som bygger storskalig och betydelsefull impact. Den typ av mod som uppvisats bland intressenterna är snarare ett kalkylerat risktagande.

adam grant

”Creating knowledge without sharing it is elitism. Sharing knowledge without creating it is marketing. Creating knowledge for the purpose of sharing it is thought leadership.”

Genorositet och tankeledarskap

Vi har delat med oss av kunskap i en generös anda. Ett generöst sätt att arbeta med idéer och kunskap leder till framgång i organisationer och kan ha positiv effekt på större sammanhang. Stenbecks Stiftelse har själva satsat mycket på kunskapsutveckling och har investerat i sociala entreprenörer och initiativ med expertis. Genom att söka nya lärdomar och generöst dela dem med andra har stiftelsen positionerat sig som en tankeledare.

Kontaktyta med målgrupp

Vi har skapat en relevant kontaktyta med målgruppen. Sverige är ett land med en väl utbyggd välfärd. Att arbeta med sociala frågor innebär alltid ett intensivt samarbete med samhällsaktörer. Många av de initiativ som stiftelsen stöttat genom åren når sina målgrupper genom exempelvis skola, socialtjänst och missbrukarvård. Genom utmärkande samverkansfärdigheter kan de tillsammans fylla de hål som finns i skyddsnäten. I arbetet med målgruppen barn sker i stort sett alla insatser med någon koppling till skolan. Det här betyder att vi har behövt hitta andra sätt att föra dialog med målgruppen så att vi vet att vi stöttar rätt insatser.

Marlene Claesson, generalsekreterare
för Youth 2030 Movement.

”Att barns och ­ungas röster blir hörda har varit högt ­prioriterat från början. Min passion är att ­skapa förutsättningar för att människor med olika erfaren­heter och perspektiv kan mötas för att gemensamt förändra ­samhället till det bättre. Min drivkraft är ­kampen för ett­ inkluderande ­samhälle, ett ­samhälle där alla får och har plats.”

Det vi ser när vi väger och mäter tio år av sociala investeringar

Fakta & siffror

Fakta & siffror

Vad ser vi när vi mäter och väger?

197 907 000 SEK
till social förändring

Tio år av sociala investeringar

Under perioden 2009 till 2018 har Stenbecks stiftelse givit nästan 200 miljoner till initiativ i Sverige som gör barns och utsatta vuxnas liv bättre. Många gånger har vi gjort det möjligt för de som beviljats stöd att hitta fler finansiärer och inleda goda samarbeten för att fortsätta sitt arbete även efter att stödet från stiftelsen avslutats.

Hela Sverige för alla

Barn, unga och vuxna möter svårigheter runt om i Sverige. Problemen kan se olika ut på olika orter och initiativ med god lokalkännedom har den bästa effekten. Stenbecks Stiftelse har därför medvetet sökt upp initiativ runt om i landet, från Haparanda till Malmö.

Globala hållbarhetsmål

Precis som barnets rättigheter är de globala hållbarhetsmålen ett holistiskt ramverk, där målen samverkar och stödjer varandra. Investeringarna kan förstås utifrån hållbarhetsmålen som tårtbitar i en helhet. Stiftelsen investerade bland annat 7 250 000 i mål 4, god utbildning till alla.

Investering för att hjälpa andra växa

Stenbecks Stiftelse har intensifierat sin investering i social sektor under tioårsperioden, drivet av både högre utdelningsbart kapital och högre ambitioner på impact. Stenbecks Stiftelse har under 2009–2018 investerat majoriteten av sina medel i organisationer som i sin tur investerar i andra för att skala upp effekten.

De största investeringarna

Stenbecks Stiftelses största investeringar 2009–2018 har varit Reach for Change, Friends, Ashoka Sverige, Musketörerna i Rågsved och Stenbecksstipendiet (som delades ut till 101 personer för att fira stiftelsens 50-årsjubileum).

Läs mer om hur vi använt pengarna!

Ladda ner vår rapport om hur vi investerat i social sector under tio år.

Ladda ned siffror (PDF)